Har jag undervisat om det eller bara föreläst om det?

Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just har förklarat.

Som lärare blir man kanske frustrerad och tänker att ”det har vi ju gått igenom” när man konstaterar att eleverna inte minns saker man har ”gått igenom”. Orsaken till att eleven inte minns kan vara många men en förklaring kan vara just att man ”bara” har berättat/föreläst om det och inte undervisat om det. Kanske var det några elever som inte alls förstod vad läraren sa, visade och/eller skrev. Eleverna fick kanske inte möjlighet att bearbeta, reflektera över, använda och/eller repetera kunskapen. Om man sedan dessutom direkt ska ta in mer ny kunskap (kanske under resten av skoldagen) utan att man behöver göra annat än att anteckna det läraren går igenom så är det inte konstigt att man har glömt en hel del av det tills nästa lektion.

För några år sedan gick jag en utbildning med Dylan Wiliam via Future Learn där vi fick i läxa att på olika sätt kontrollera att alla eleverna följde med i vår genomgångar genom att exempelvis ställa ”hinge-point questions”, använda mini whiteboards eller exit tickets. Det var en väldigt lärorik läxa som fick mig att börja fundera över hur jag undervisar. Jag pratade alldeles för mycket och kontrollerade alldeles för sällan om alla eleverna hängde med under tiden jag hade genomgångarna. De duktiga eleverna svarade på mina frågor men jag visste mycket lite om vad de andra eleverna kunde.

Nu när jag har föreläsningar/genomgångar försöker jag på olika sätt att ta reda på om elever förstår och stötta dem som behöver extra förklaringar eller repetition. Eleverna ska tänka, diskutera och vara aktiva inte bara lyssna på lektionerna. Dylan Wiliam säger att ”eleverna ska vara tröttare än läraren efter en lektion”. Han menar inte att de ska vara trötta på grund av uttråkning utan på grund av ansträngning och aktivt deltagande i lektionen.  

Det finns många sätt att byta lärarcentrerad undervisning till elevcentrerad undervisning men ibland behöver man ha traditionella genomgångar/föreläsningar. I detta inlägg fokuserar jag på hur man då kan kontrollera att eleverna verkligen lär sig det man hade tänkt och få möjlighet att upptäcka missförstånd så man kan hjälpa dem som behöver lite extra stöd eller utmaning.

Tips på ”metoder” som gör att du kan undervisa även när du föreläser.

Skriv en sammanfattning
Eleverna ska sammanfatta det läraren just har berättat om (utan att titta på sina eller lärarens anteckningar). Jag brukar låta eleverna jobba i par (ibland efter att de först ha skrivit själva) så att de kan hjälpas åt att minnas och förklara för varandra.

En annan variant är att läraren och eleverna tillsammans sammanfattar viktiga nyckelord på tavlan och utifrån dem skriver eleverna sedan enskilt eller i par en sammanfattning.

Läraren går runt till alla elever för att se om de förstår och ger extra förklaringar eller utmaningar till de som behöver det.

Skapa en modell
Eleverna får (gärna två-tre personer) skapa en modell av det läraren har gått igenom. Det kan få uppdrag att skapa en bild, visa olika samband med pilar mellan ord eller skriva ord i rätt ordning för att visa ett händelseförlopp. T.ex kan de få skapa en modell för hur en blodkropp går genom stora och lilla kretsloppet, de olika delarna av en argumenterande text eller för hur olika inriktningar inom judendom har vuxit fram och påverkat varandra.

Ställ en fråga som ALLA ska svara på:
Alla elever måste tänka till, ta ställning eller kanske gissa. De aktiveras och bjuds in att bidra med just sitt svar.
Detta gör att är att man kan få ta del av elevernas tankar under genomgången så att man kan anpassa innehållet efter dem.
Eleverna kan skriva svaret på ett vanligt papper, på en mini whiteboard eller via digitala verktyg som whiteboard.fi. (läs mer om hur det används här), Padlet eller Mentimeter.  Verktygen används för att samla in elevers tankar så man kan visa dem inför hela klassen och diskutera dem tillsammans.  Man kan också ställa in så att bara läraren ser elevernas svar. Det är ett enkelt sätt att smala in och få en snabb överblick över alla elevers svar. På whiteboard.fi kan du också se vilken elev som har svarat vad.

Du kan ställa en fråga som alla kan svara oberoende av kunskapsnivå för att engagera eleverna. Du kan också ställa en fråga som kontrollerar förkunskaper eller förståelse kopplat till det ni just nu pratar om. Tänk på att frågorna inte bara är en kunskapskontroll. Svaren ger dig värdefull information om hur du lyckats lära ut det du hade tänkt och hur behöver agera. Finns det behov av repetition, kan ni gå vidare, är undervisningen på rättnivå, behöver enskilda elever ditt stöd på något sätt, behövs något göras för att få tillbaka fokus, motivation eller liknande.

Hinge-point questions
Hinge-point questions som översätts till gånggärns-frågor på svenska används för att se om eleverna är redo att gå vidare eller om man behöver backa för att få alla med sig. Läraren presenterar ett antal påståenden om det man just ska ha lärt sig saker om. Något/några av påståendena är felaktiga och de får gärna vara exempel på vanliga missuppfattningar som elever kan ha om ämnet. Varje påstående har en färg/siffra och sedan ska alla elever svara utan att de kan se varandras svar på ett sätt som gör att läraren snabbt kan bilda sig en uppfattning om eleverna är med. En fråga kan se ut som på bilden nedan.

hinge-pointe question


Eleverna kan svara på olika sätt. De kan skriva siffrorna på en mini whiteboard eller i sitt block och visa upp dem. De kan också få fyra post-it lappar i samma färger som påståendena och sen ska de hålla upp lapparna med samma färg som de påståenden som de anser vara korrekta. Jag använder mig oftast av metoden där eleverna får blunda och håller upp samma antal fingrarna som siffrorna på de/det påstående som de anser är rätt. Läraren får en sabb överblick om eleverna är med och man kan planera för hur man ska gå vidare utan att någon behöver skämmas inför klasskompisarna om de svarar fel.

Elever lär sig mer via ”retrieval practice”
Med hjälp av metoderna ovan kan läraren få en inblick i vad eleverna har lärt sig men det hjälper också eleverna att lära sig. Genom att eleven måste återkalla minnet av något de just har hört och sett så är det mer troligt att minnet blir långvarigt istället för kortvarigt. På engelska kallas metoden retrieval practice och du kan läsa mer om det här. Att återkalla minnen tar olika lång tid så tänk på att vara försiktig med att låt den som räcker upp handen snabbt få svara innan de andra har tänkt klart. Öva alla eleverna i att återkalla och återberätta det du har gått igenom eller det ni har jobbat med på lektionen.

Använd inte frågorna: ”Är ni med?” eller ”Har alla förstått?”
Att ställa frågor som ”Är ni med?”, Har alla förstått?” eller ”Har ni några frågor?” är inte ett bra sätt att kontrollera om alla förstår. Även i de tryggaste klassrum finns det en risk att man inte får ett ärligt svar. Om man just har fått lära sig något nytt men inte fått prova att återge eller använda den nya kunskapen själv är det svårt att ta ställning till om man har förstått det eller inte.

Istället för att fråga ”är ni med” kan man ställa frågor likt dessa:

  • Vad tror ni är svårast att minnas av detta?
  • Vad var svårast att förstå?
  • Vilka ord/begrepp var viktigast. Varför är de viktiga att förstå?
  • Om du fick göra en fusklapp att ha med på ett prov om detta, vad skulle du då skriva på lappen?

Du kan också be eleverna gradera hur väl de känner att du hänger med, hur svårt de tyckte att detta var eller om de känner sig redo att gå vidare till nästa steg  eller liknande frågor som de kan svara på genom att de visa tummen ner, tummen upp eller en variant där emellan.  Men du behöver även här vara uppmärksam på om de vågar uttrycka vad de verkligen känner . 

tummen upp,ner

Visa en felaktig eller ofullständig beskrivning.
Visa fiktiva eller riktiga elevexempel på hur man kan sammanfatta det ni har gått igenom. Be eleverna hitta vad som saknas eller vad som är fel i texten. Du kan också be dem utveckla texten så den blir mer tydlig/utförlig. Låt dem gärna jobba tillsammans och gå runt och lyssna på hur de resonerar.

Några sista kommentarer

Sammanfattningsvis kan man säga att det handla om att hitta sätt där eleverna kan vara aktiva och läraren kan få ta del av deras lärande även under genomgångar. Då kan man bygga upp kunskapen tillsammans och eleverna kommer att ha större chans att minnas vad de har lärt sig.

En mycket viktig sak som jag har utelämnat i detta inlägg är att man kan hålla en föreläsning/genomgång på många olika sätt för att till exempel repetera, väcka motivation/intresse/engagemang vilket är enormt viktigt för elevernas förmåga att lära sig.
Jag har i denna text fokuserat på att beskriva exempel på hur man under en genomgång kan kontrollera att just de eleverna man har framför sig lär sig saker och inte bara lyssnar och antecknar.

Det senaste från bloggen

Tvärgruppsarbete gör alla aktiva

Man kan använda tvärgrupper på många olika sätt både som en snabb klassrumsaktivitet eller som slutredovisning av ett större arbetsområde. I följande text berättar jag om hur metoden kan användas på olika sätt.

3 svar

  1. Vilka bra tips Sara!! Tack för att du delar det Gillar referenserna till Williams och alternativen för det automatiska ”är ni med?”

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s