Whiteboard.fi – instruktioner och tips

Med Whiteboard.fi kan läraren ställer en fråga och eleverna skriver sina svar på sin dator/padda/mobil. Läraren ser samtliga elevers svar på sin enhet i realtid. Till skillnad från många liknande verktyg ser jag också elevernas namn kopplat till deras svar och man kan lätt rensa elevernas svar och ställa en ny fråga. I denna text beskriver jag steg för steg hur man använder verktyget och längst ner hittar ni pedagogiska tips om hur och när man kan använda verktyget som en pedagogisk resurs och tips på saker att tänka på.

Alla elever kan svara på din fråga, samtidigt 

Inga konton
Whiteboards.fi är det enklaste verktyget jag har sett på länge. Jag uppskattar verkligen att varken jag eller eleverna behöver logga in och jag behöver inte förbereda något i verktyget innan lektionen.

whiteboard.fiwhiteboardkälla

Så här gör man

Läs mer

Har jag undervisat om det eller bara föreläst om det?

”Det har vi ju gått igenom” är en tanke som ständigt återkommer när man frustrerat konstaterar att eleverna inte kan sådant de borde kunna. Men kunde eleverna det innan? Har de någonsin fått lära sig det, eller har de bara hört mig prata om det?

Har jag undervisat om det eller bara föreläst om det?

Att jag har gått igenom något för mina elever betyder inte att eleverna kan det. Det är en skrämmande tanke och det är ännu mer skrämmande att få bevisat för sig att eleverna faktiskt inte har förstått det jag just har förklarat. Jag tror det är därför man som lärare drar sig för att verkligen ta reda på om eleverna förstår. Ofta ställer man frågor som ”Är ni med?” eller ”Har ni några frågor? Även i de tryggaste klassrum finns det en risk att man inte får ett ärligt svar. Om man just har fått lära sig något nytt men inte fått prova att återge eller använda den nya kunskapen själv är det svårt att ta ställning till om man har förstått det eller inte. Om man sedan dessutom direkt ska ta in mer ny kunskap (kanske under resten av skoldagen) utan att man behöver göra annat än att anteckna det läraren går igenom så är det inte konstigt att man har glömt en hel del av det tills nästa lektion.

För några år sedan gick jag en utbildning med Dylan Wiliam via Future Learn där vi fick i läxa att på olika sätt kontrollera att ALLA eleverna följde med i vår genomgångar genom att exempelvis ställa ”hinge point questions”, använda mini whiteboards eller exit tickets.
Det var en väldigt lärorik läxa som fick mig att börja fundera över hur jag undervisar. Jag pratade alldeles för mycket och kontrollerade alldeles för sällan om alla eleverna hängde med under tiden jag hade genomgångarna. De duktiga eleverna svarade på mina frågor men jag visste inget om vad de andra eleverna kunde.

Nu när jag har föreläsningar/genomgångar försöker jag på olika sätt att ta reda på om elever förstår och stötta dem som behöver extra förklaringar eller repetition. Eleverna ska tänka, diskutera och vara aktiva inte bara lyssna på lektionerna. Dylan Wiliam säger att ”eleverna ska vara tröttare än läraren efter en lektion”. Han menar inte att de ska vara trötta på grund av uttråkning utan på grund av ansträngning.  Det finns många sätt att byta lärarcentrerad undervisning till elevcentrerad undervisning men ibland behöver man ha traditionella genomgångar/föreläsningar. I detta inlägg fokuserar jag på hur man då kan kontrollera att eleverna verkligen lär sig det man hade tänkt, få möjlighet att upptäcka missförstånd så man kan hjälpa dem som behöver lite extra stöd eller utmaning.

Tips på ”metoder” som gör att du kan undervisa även när du föreläser.

Skriv en sammanfattning: Eleverna ska sammanfatta det läraren just har berättat om utan att titta på sina eller lärarens anteckningar. Jag brukar låta eleverna jobba i par (ibland efter att de först ha skrivit själva) så att de kan hjälpas åt att minnas och förklara för varandra.
En annan variant är att läraren och eleverna tillsammans sammanfattar viktiga nyckelord på tavlan och utifrån dem skriver eleverna sedan enskilt eller i par en sammanfattning.
Läraren går runt till alla elever för att se om de förstår och ger extra förklaringar eller utmaningar till de som behöver det.

Skapa en modell: Eleverna får (gärna två-tre personer) skapa en modell av det läraren har gått igenom. Det kan få uppdrag att skapa en bild, visa olika samband med pilar mellan ord eller skriva ord i rätt ordning för att visa ett händelseförlopp. Tex kan de få skapa en modell för hur en blodkropp går genom stora och lilla kretsloppet eller för hur olika inriktningar inom judendom har vuxit fram och påverkat varandra.

Ställ en fråga som ALLA ska svara på: Man kan göra detta som en form av exit tickets under lektionen. Tanken är ju att man ska få ta del av elevernas tankar under genomgången så man kan anpassa den till elevernas behov.
De kan skriva svaret på ett vanligt papper, på en mini whiteboard eller via digitala verktyg som whiteboard.fi. (läs mer om hur det används här), Padlet eller Mentimeter.  Verktygen används för att samla in elevers tankar så man kan visa dem inför hela klassen och diskutera dem tillsammans.  Man kan också ställa in så att bara läraren ser elevernas svar. Det är ett enkelt sätt att smala in och få en snabb överblick över alla elevers svar. På whiteboard.fi kan du också se vilken elev som har svarat vad.

Hinge Point questions: En metod där läraren presenterar ett antal påståenden om det man just ska ha lärt sig saker om. Något/några av påståendena är felaktiga och de får gärna vara exempel på vanliga missuppfattningar som elever kan ha om ämnet. Varje påstående har en färg/siffra och sedan ska alla elever visa sina svar samtidigt som de blundar så att de inte kan se varandras svar. Så här kan en fråga se ut:

frågor

Eleverna kan svara på olika sätt. Eleverna kan skriva siffrorna på en mini whiteboard eller i sitt block och visa upp dem. De kan också få fyra post-it lappar i samma färger som påståendena och sen ska de hålla upp lapparna med samma färg som de påståenden som de anser vara korrekta. Jag använder mig oftast av metoden där eleverna får blunda och håller upp samma antal fingrarna som siffrorna på de/det påstående som är rätt.
Lärare får  en sabb överblick om eleverna är med och man kan planera för hur man ska gå vidare utan att någon behöver skämmas inför klasskompisarna om de svarar fel.

Elever lär sig mer via ”retrieval practice”
Med hjälp av metoderna ovan kan läraren få en inblick i vad eleverna har lärt sig men det hjälper också eleverna att lära sig. Genom att eleven måste återkalla minnet av något de just har hört och sett så är det mer troligt att minnet blir långvarigt istället för kortvarigt. På engelska kallas metoden retrieval practice och du kan läsa mer om det här. Att återkalla minnen tar olika lång tid så tänk på att vara försiktig med att låt den som räcker upp handen snabbt få svara innan de andra har tänkt klart. Öva ALLA eleverna i att återkalla och återberätta det du har gått igenom eller det ni har jobbat med på lektionen.

Istället för att fråga ”är ni med” så kan man ställa följande frågor:

  • Vad tror ni är svårast att minnas av detta?
  • Vad var svårast att förstå/komma ihåg?
  • Vilka ord/begrepp var viktigast. Varför är de viktiga att förstå?
  • Om du fick göra en fusklapp att ha med på ett prov om detta, vad skulle du då skriva på lappen?

Visa en felaktig eller ofullständig beskrivning.
Visa fiktiva eller riktiga elevexempel på hur man kan sammanfatta det ni har gått igenom. Be eleverna hitta vad som saknas eller vad som är fel i texten. Du kan också be dem utveckla texten så den blir mer tydlig/utförlig. Låt dem gärna jobba tillsammans och gå runt och lyssna på hur de resonerar.

Sammanfattningsvis kan man säga att det handla om att hitta sätt där eleverna kan vara aktiva och läraren kan få ta del av deras lärande även under genomgångar. Då kan man bygga upp kunskapen tillsammans och eleverna kommer att ha större chans att minnas vad de har lärt sig.
En mycket viktig sak som jag har utelämnat i detta inlägg är att man kan hålla en föreläsning/genomgång på många olika sätt för att till exempel repetera, väcka motivation, intresse och engagemang vilket är enormt viktigt för elevernas förmåga att lära sig. Men hur duktig man än är på det så måste man hitta sätt att kontrollera att just de eleverna man har framför sig hänger med vilket jag hoppas att du nu tänker lite extra på.

 

På mina prov får man ställa frågor

Jag minns ångesten och osäkerheten jag kände när jag själv var elev och hade skriftliga prov. Hade jag fått med allt? Var det detta läraren var ute efter? Paniken när man läste en fråga och fick totalt hjärnsläpp och inte mindes någonting fast man vet att man kunde det för 20 minuter sedan. Det värsta var när man hade uppfattat frågan på ett annat sätt än vad läraren hade tänk och därmed skrivit ”fel svar” fast man hade kunnat det rätta svaret om man bara hade vetat att det var det läraren ville veta. Läs mer

Prezi i undervisningen- mer än bara snygga presentationer

Prezi används av många för att göra snygga presentationer. I detta inlägg kommer jag inte berätta om hur man skapar presentationer i Prezi, utan hur man kan använda Prezi som ett pedagogiskt verktyg som på olika sätt kan bidra till ökat lärandet.

Med Prezi kan man bland annat:

  • Flippa undervisningen
  • Låta eleverna ta del av varandras arbete och uppgiftsbeskrivningen i en och samma presentation.
  • Vara flera som har tillgång till samma presentation och man kan vara inne och arbeta i den samtidigt, perfekt för grupparbeten av olika slag.

Du kan läsa mer om detta under respektive rubrik nedan. Först kommer en liten kort info om vad Prezi är.

Läs mer

Synliggör lärandet vid filmvisning med Zaption presenter

Synliggöra lärande när ni ser film tilsammans.

Tyvärr har Zaption stängt ner, läs mer om det här

Att snabbt kunna stämma av om eleverna hänger med, att låta eleverna diskutera i grupp och sen smidigt låta dem ta del av varandras tankar eller att låta eleverna digitalt markera med hjälp av en padda/mobile när de har en fråga, varje gång de hör en viss verbform eller vad nu läraren har bett dem att uppmärksamma i filmen, allt detta är möjligt med Zaption presenter. 

zaption_presenter_001

Läs mer

seminarium – en metod för att lära

Förra veckan hade min klass i naturkunskap 1b seminarium om livsstil och hälsa. Jag brukar använda seminarium lite olika i olika kurser men denna variant blev extra lyckad.  Under seminariet ska eleverna inte bara visa mig vad de själva kan, det får också ta del av flera olika sätt att beskriva och diskutera frågan och jag ger direkt återkoppling för att bekräfta och utveckla deras resonemang.
Så här jobbbade vi med temat.

Arbetsprocessen för hela temat såg ut så här:arbetsprocess_sista

Läs mer

Flipp-tips

Flippa_001

Flippen ska ge en pedagogisk vinning
Man ska inte flippa bara för att flippa utan det måste finnas en pedagogisk poäng med att flippa just det innehållet. På vilket sätt gynnar det eleverna eller lärarens möjlighet att synliggöra elevernas lärande? Kan eleven få och/eller förmedla förkunskaper som gynnar och ger bättre förberedelse för arbetet under kommande lektion?

vad_ska_de_lära_sig_

Vad är lärandemålet?
Ha ett tydligt lärandemål med flippen. Vad ska eleverna lära sig i flippen? Det är lärandemålet som styr innehållet i flippen. Lärandemålet ska följas upp inte Läs mer

Zaption – använd film för att synliggöra elevernas lärande

Hur fungerar Zaption

Tyvärr har Zaption stängt ner, läs mer om det här

Don´t just watch, learn är Zaptions slogan och det stämmer verkligen. Eleverna tittar på en film men de får frågor som gör att både de själva och läraren kan se vad de har lärt sig och tänkt kring filmen. De kan dessutom få direkt respons på sina svar och förklaringar från läraren om de har svarat fel på slutna frågor. Läraren kan lägga in text som förklarar begrepp eller berättar vad som är extra viktigt att eleverna uppmärksammar från filmen. De elever som har svårt att hänga med i filmen första gången kan pausa, spola tillbaka och se filmen hur många gånger de vill.

Läraren gör filmen genom att klippa in länken till en film från Youtube och sen lägga man till frågor, text och ritningar som eleverna får se när de spelar upp filmen.
Läraren kan även gå in under analys för den aktuella filmen och se vad varje elev har svarat på respektive fråga. En stor fördel är också att man kan se exakt vilka elever som har tittat, hur länge de har tittat och om de har spolat tillbaka eller tittat på filmen flera gånger. Eftersom eleverna vet att jag kan se detat så är det många fler som faktiskt gör läxa jämfört med de gånger de får en mer traditionell läxa. Läraren kan också se om det var något särskilt som eleverna hade svårt med.
På bilden nedanför kan du se hur det ser ut när man skapar sin film. Under filmen ser du små gula markeringar som visar vart jag har lagt in frågor eller text. På just denna delen av filmen har jag lagt in en text i högerspalten vid sidan om filmen som sammanfattar faktan om talgkörtlar. Ovanför filmen finns små rutor som man använder för att lägga till/använda textruta, bild, ritverktyg, öppen fråga och flervalsfrågor. Man markerar den funktion man vill använda och drar och släpper den över den pausade filmrutan för att lägga in dem i filmen.

Längst ner i texten hittar du två korta instruktionsfilmer där jag berättar steg för steg hur man skapar en film i Zaption och dela den med eleverna.

zaption_2

Flippa klassrummet och synliggör lärandet

Jag använder Zaption mest för att kunna flippa undervisningen och få information så jag kan planera min undervisning efter elevernas förkunskaper och kunskapsbehov. Läs mer